Firande av Allhelgonahelgen

Traditionen med firandet av det vi i Sverige kallar för allhelgonahelgen har rötter långt tillbaka i tiden. Alla helgons dag är en högtid med kristna förtecken som firas till åminnelse av de döda och den infaller alltid på den första lördagen i november.
 
Inom den ortodoxa kyrkan firas Alla helgons dag söndagen efter pingst. I de katolska länderna har denna helgdag dock ett fast datum, 1 november, och så har det varit inom katolicismen i mer än tusen år vid det här laget. Så löd traditionen även i Sverige ända fram till helgdagsreformen 1953, då det beslutades att Alla helgons dag skulle vara en rörlig helgdag.
 
Sedvänjan att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod väldigt tidigt inom den kristna kyrkan, i takt med att antalet bekännande kristna som lidit martyrdöden på grund av sin tro ökade. När antalet dagar på året inte längre räckte till för att alla som på olika sätt hade mött martyriet skulle kunna få sin egen dag uppkom behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen dag. Därför infördes en ”alla helgons dag”, med ”alla” i betydelsen ”övriga”, för dessa hjältemodiga men mindre kända trossyskon som offrat livet för sin tro på Jesus Kristus.
 
Sedvänjan att tända ljus samt smycka och vaka över anhörigas gravar vid Allhelgonahelgen har vi fått från förkristna keltiska traditioner som övertogs av kristnade nordbor. Man trodde nämligen att de döda i samband med vinterns intåg återvände och därmed behövde vägledas av de levande med ljus och eldar.
 
Men dagen före Alla helgons dag har i vart fall sedan mitten av 1990-talet kommit att utgöra en allvarlig och minst sagt högljudd konkurrent i motsats till det stilla firandet av de dödas minne som sker på Alla helgons dag. Vi snackar alltså om Halloween, eller allhelgonaafton som det engelska uttrycket har översatts till. Halloweenfirandet har faktiskt äldre anor i Sverige än vad många tror. Redan 1961 fick polisen nämligen rycka ut till ett alltför stökigt halloweenparty i Stockholm.
 

Om Halloween och Allhelgonaafton

Halloween hette ursprungligen All Hallows Eve, Alla helgons afton på svenska. Språkforskare anser att ordet halloween har sitt ursprung så långt tillbaka i tiden som 1550-talet. Halloween är i den anglikanska världen främst en helgdag då barn uppmuntras att springa runt och ställa till med rackartyg – ”Trick or treat?” (”Bus eller godis?”) Grejen med att klä ut sig till spöke och gå runt i kvarteret där man bor för att tigga godis och hota med bus har klara likheter med vårt svenska påskfirande med påskkärringar på skärtorsdagen.
 
Halloweenfirandet har sina egentliga rötter på Irland och spreds senare till Skottland och anlände därefter med irländska och skotska invandrare till USA. Det är från Amerika vi sedan har importerat hela grejen med Halloween till vårt land.
 
Tanken bakom busandet under Halloween är att de döda går igen som vålnader eller spöken. I Sverige har firandet av halloween, sedan det dök upp här på allvar för drygt tio år sedan, blivit ivrigt applåderat av handeln som sett en ny möjlighet till försäljning av skräckmasker och spökprylar att användas på allsköns halloweenpartyn och liknande tillställningar. Det har dock gått ganska trögt med den sortens försäljning och många affärskedjor har därför helt sonika slutat upp med marknadsföringen av halloween.